Psykopati-test – LSRP-SF
Detta självtest bygger på Levenson Self-Report Psychopathy Scale – Short Form (LSRP-SF). Resultatet är vägledande och kan inte ersätta en klinisk bedömning.
Metod & källa
Självtestet bygger på Levenson Self-Report Psychopathy Scale – Short Form (LSRP-SF, 19 påståenden).
Originalskalan beskrivs i: Christian & Sellbom (2016), Assessment, 23(5), 555-570.
Denna svenska version är en fri översättning för indikativt bruk och ersätter inte en klinisk utredning.
Psykopati
Hur ställs det?
Psykopati är inte en formell psykiatrisk diagnos enligt DSM-5 eller ICD-10, men är ett väletablerat begrepp inom rättspsykiatri och forskning. Det betraktas som en specifik och allvarlig form av antisocial personlighetsstörning. Bedömning av psykopati görs ofta med hjälp av **PCL-R (Psychopathy Checklist – Revised)**, ett strukturerat intervju- och observationsverktyg utvecklat av Dr. Robert Hare.
En individ som får höga poäng på PCL-R uppvisar både känslomässiga och beteendemässiga drag som utmärker psykopati.
Tecken på psykopati
Vanliga kännetecken:
– Brist på empati och skuld
– Manipulativt och lögnaktigt beteende
– Ytlig charm
– Grandios självbild
– Impulsivitet och bristande framförhållning
– Ansvarslöshet och regelbrott
– Oförmåga att knyta djupa känslomässiga band
– Överdrivet lugn eller likgiltighet inför andras lidande
Dessa drag kan yttra sig olika i olika sammanhang – vissa psykopater är våldsamma, andra socialt skickliga och framgångsrika.
Hur många har psykopatiska drag?
Forskning uppskattar att cirka **1 % av befolkningen** uppfyller kriterierna för psykopatiska drag i hög grad. I fängelsepopulationer är siffran betydligt högre – upp till 15–25 % enligt vissa studier.
Källa: Hare, R. D. (2003). *Without Conscience*; Salekin et al., *Journal of Personality Disorders*
Skillnad mot liknande diagnoser
Psykopati kan förväxlas med:
– Antisocial personlighetsstörning (överlappar men fokuserar mer på beteende än på personlighetens emotionella kärna)
– Narcissistisk personlighetsstörning (likheter i grandiositet, men inte samma grad av samvetslöshet)
– Borderline personlighetsstörning (impulsivitet och instabilitet, men med starka känslor snarare än brist på dem)
– Autism (missförstås ibland p.g.a. sociala svårigheter, men utan manipulativa eller hänsynslösa tendenser)
En psykopat har ofta hög social förmåga, vilket skiljer dem från andra diagnoser.
Behandling av psykopati
Det finns **ingen evidensbaserad behandling** som säkert minskar psykopatiska drag. Tvärtom visar studier att vissa former av terapi kan göra psykopatiska individer bättre på att manipulera sin omgivning.
Fokus i behandling (främst inom rättspsykiatri) ligger därför på:
– Riskhantering
– Begränsning av skadligt beteende
– Beteendekontroll i strukturerade miljöer
Vissa forskare undersöker om tidiga interventioner i barndomen kan minska risken för utveckling av psykopatiska drag.
Att leva med eller omkring psykopati
Psykopatiska personer kan fungera väl i ytliga relationer, men orsaka allvarlig skada i nära kontakter. Omgivningen upplever ofta manipulation, lögner, utnyttjande och känslomässig kyla. I arbetslivet kan psykopater ibland avancera genom charm och maktspel, särskilt i hierarkiska miljöer.
Att leva nära en person med psykopatiska drag kan ge upphov till psykisk ohälsa, låg självkänsla och posttraumatiska symtom hos närstående.
Vanliga följdtillstånd
Psykopatiska individer kan också ha:
– Substansbrukssyndrom
– Impulsiva beteendestörningar
– Kriminalitet eller våldsbenägenhet
– Andra personlighetsstörningar
Men inte alla psykopater är kriminella – vissa fungerar i det tysta, t.ex. i relationer eller affärsliv.
Missuppfattningar & myter
Vanliga myter:
– ”Alla psykopater är mördare” – fel, många är icke-våldsamma och fungerar i samhället
– ”Psykopater saknar intelligens” – fel, många är över genomsnittet intelligenta
– ”Man kan bota psykopati” – idag finns ingen evidens för det
Övrig kuriosa
– Begreppet psykopati har funnits i psykologisk litteratur sedan 1800-talet
– PCL-R används ofta i rättspsykiatrisk riskbedömning
– Psykopati används ibland som ”populärterm” i medier, men är ett strikt definierat forskningsbegrepp
Kända personer med psykopatiska drag?
Eftersom psykopati inte är en offentlig diagnos kan man inte med säkerhet säga att någon är psykopat. Däremot har flera historiska personer och fiktiva karaktärer ofta beskrivits som psykopatiska i efterhand, t.ex.:
– Fiktiva: Hannibal Lecter, Tom Ripley, Frank Abagnale Jr (Catch Me If You Can)
– Historiska: Diskussioner har förts om personer som Stalin, men sådana påståenden bör alltid behandlas med försiktighet.
Källor: Hare, R. D. (2003); Blair, R. J. R. (2005); Babiak & Hare (2006), *Snakes in Suits*