---

Depression

Hur ställs diagnosen?

Depression är en psykiatrisk diagnos som ställs av läkare eller psykolog utifrån kriterier i DSM-5 eller ICD-10. För att diagnosen egentlig depression ska kunna ställas krävs att individen haft sänkt grundstämning (nedstämdhet) i minst två veckor i kombination med andra symtom som nedsatt energi, minskad glädje, sömnrubbningar, skuld, koncentrationssvårigheter och självmordstankar.

Bedömningen sker ofta inom primärvården eller psykiatrin och kan kompletteras med skattningsformulär som MADRS eller PHQ-9.

Tecken på depression

Vanliga symtom inkluderar:
– Ihållande nedstämdhet
– Förlust av intresse och glädje
– Trötthet och energibrist, även efter vila
– Koncentrationssvårigheter
– Sömnstörningar (insomni eller överdrivet sömnbehov)
– Aptitförändringar (ökad eller minskad)
– Känslor av värdelöshet, skuld eller hopplöshet
– Tankar på döden eller självmord

Symtomen kan variera i svårighetsgrad och påverka individens arbetsliv, relationer och vardagsfunktion.

Hur många har depression?

Enligt Folkhälsomyndigheten upplever omkring 20–25 % av alla svenskar någon gång under livet en depression. Vid varje givet tillfälle lider cirka 5–10 % av befolkningen av en pågående depressiv episod. Depression är vanligare hos kvinnor, men förekommer i alla åldersgrupper.

Källor: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, WHO

Skillnad mot liknande diagnoser

Depression kan ibland förväxlas med:
– Utmattningssyndrom (liknande trötthet, men annorlunda bakgrund och förlopp)
– Bipolär sjukdom (perioder av depression varvas med hypomani/mani)
– Dystymi (långvarig men mildare nedstämdhet)
– Generaliserat ångestsyndrom (oro snarare än nedstämdhet som huvudsymtom)

En noggrann psykiatrisk bedömning är ofta avgörande för rätt diagnos och behandling.

Behandling av depression

Behandlingen anpassas efter svårighetsgrad och individens behov och kan bestå av:
– Psykologisk behandling (t.ex. KBT, IPT)
– Antidepressiva läkemedel (främst SSRI eller SNRI)
– Fysisk aktivitet och livsstilsförändringar
– Ljusbehandling (vid årstidsbunden depression)
– ECT (elbehandling) vid svår eller terapiresistent depression

Ofta kombineras flera behandlingsformer för bästa effekt.

Att leva med depression

Att leva med depression innebär ofta att vardagliga uppgifter känns övermäktiga. Det kan bli svårt att ta sig ur sängen, delta i sociala sammanhang eller känna glädje över sådant som tidigare uppskattats. Många beskriver en känsla av inre tomhet, likgiltighet och låg självkänsla.

Socialt stöd, behandling och en strukturerad vardag är viktiga delar i återhämtningen.

Vanliga följddiagnoser

Samsjuklighet är vanligt, särskilt med:
– Ångestsyndrom
– Substansbrukssyndrom
– PTSD
– Personlighetsstörningar
– Fysiska sjukdomar som smärttillstånd och hjärt-kärlsjukdom

Behandling av samsjuklighet kräver ofta samordning mellan olika vårdgivare.

Missuppfattningar & myter

Vanliga missförstånd:
– ”Du kan bara tänka positivt så går det över” – fel, depression är en sjukdom, inte ett val
– ”Depression är bara svaghet” – fel, det är ett komplext tillstånd som ofta har biologisk, psykologisk och social grund
– ”Antidepressiva förändrar din personlighet” – fel, de syftar till att återställa kemisk balans, inte personligheten

Övrig kuriosa

– Depression är idag den ledande orsaken till funktionsnedsättning globalt enligt WHO.
– WHO räknar med att över 280 miljoner människor världen över lever med depression.
– Depression har dokumenterats sedan antiken, då under benämningen ”melankoli”.

Kända personer med depression

Flera offentliga personer har berättat öppet om sina depressioner:
– J.K. Rowling (författare till Harry Potter)
– Robin Williams (skådespelare)
– Carolina Gynning (svensk medieprofil)
– Marcus Birro (författare)

Genom att dela sina erfarenheter har de bidragit till att minska stigmat kring psykisk ohälsa.

Källor: WHO, Folkhälsomyndigheten, 1177 Vårdguiden, intervjuer i media