Diagnostest.se – Gratis psykologiska självtester online

---

ADD – Attention Deficit Disorder

Hur ställs diagnosen?

ADD är en form av ADHD utan tydlig hyperaktivitet. Diagnosen ställs ofta med hjälp av kliniska intervjuer, beteendeobservationer och ibland formulär eller självskattningstester. En psykolog eller läkare (ofta inom psykiatrin eller BUP) gör bedömningen utifrån kriterier i DSM-5, där ADD idag klassificeras som ”ADHD med huvudsakligen ouppmärksamhet” (ADHD, PI).

Tecken på ADD

Typiska tecken på ADD inkluderar:
– Svårigheter att fokusera under längre tid
– Lättdistraherbarhet
– Problem med att komma igång med uppgifter
– Glömska, även gällande enkla vardagliga saker
– Låg motivation trots intellektuell kapacitet
– Inre oro snarare än fysisk hyperaktivitet

Personer med ADD kan ofta verka tysta och tillbakadragna, vilket gör att problemen ibland missas – särskilt hos flickor och kvinnor.

Hur många har ADD?

ADD i sig är inte längre en separat diagnos i DSM-5, men anses motsvara ungefär en tredjedel av alla ADHD-diagnoser. Enligt Socialstyrelsen har cirka 5 procent av barn i Sverige ADHD, vilket innebär att runt 1–2 procent kan ha en ADD-liknande problematik. Förekomsten bland vuxna är liknande men ofta underdiagnostiserad.

Skillnad mot liknande diagnoser

ADD skiljer sig från ”klassisk” ADHD genom att hyperaktivitet och impulsivitet inte är framträdande. Det kan förväxlas med:
– Depression (på grund av låg energi)
– Ångest (på grund av inre oro)
– Hög känslighet eller autism (på grund av social tillbakadragenhet)

En noggrann utredning är viktig för att kunna särskilja dessa tillstånd.

Behandling av ADD

Behandling kan bestå av:
– Centralstimulerande läkemedel (t.ex. Elvanse, Concerta)
– Kognitiv beteendeterapi (KBT)
– Strukturstöd i vardagen (t.ex. checklistor, hjälpmedel)
– Psykoedukation och coachning

Valet av behandling är individuellt och sker ofta i samråd med psykiatrin. Ibland kombineras flera metoder för bästa effekt.

Att leva med ADD

ADD kan innebära stora utmaningar i skola, arbete och relationer. Samtidigt är det vanligt att personer med ADD är kreativa, reflekterande och intuitiva. Många utvecklar egna strategier för att hantera vardagen, som t.ex. att arbeta i korta pass, undvika störmoment eller använda visuella påminnelser.

Anhörigstöd, arbetsanpassningar och förståelse från omgivningen gör stor skillnad.

Vanliga följddiagnoser

Det är vanligt med samsjuklighet, exempelvis:
– Ångestsyndrom
– Depression
– Dyslexi
– Autismspektrumtillstånd

Samsjukligheten kan göra utredning och behandling mer komplex men också mer heltäckande.

Missuppfattningar & myter

Vanliga missförstånd kring ADD:
– ”Det är bara en dålig koncentrationsförmåga” – fel, det är ett neuropsykiatriskt funktionshinder
– ”Du kan fokusera när du vill, så du har inte ADD” – fel, personer med ADD kan hyperfokusera på intressanta saker men inte styra uppmärksamheten viljemässigt
– ”Det är en barndomsdiagnos” – fel, ADD förekommer också i vuxen ålder

Källor: Socialstyrelsen, 1177 Vårdguiden, American Psychiatric Association (DSM-5)

Övrig kuriosa

– ADD var tidigare en egen diagnos men slogs ihop med ADHD i DSM-5 år 2013.
– Termen används fortfarande i vardagligt tal för att särskilja den ouppmärksamma typen.
– Vissa forskare menar att flickor med ADD ofta får senare diagnos eftersom symptomen är mindre utåtagerande.

Kända personer med ADD

Det är ovanligt att personer uttryckligen säger att de har ”ADD” eftersom det inte längre är en formell diagnos. Däremot har flera offentliga personer berättat om ADHD med huvudsakligen ouppmärksamhet:
– Emma Watson (uttalat sig om koncentrationssvårigheter)
– Justin Timberlake (diagnos: ADHD och tvångssyndrom)
– Ryan Gosling (diagnostiserad med ADHD som barn)

Källor: Intervjuer och offentliga uttalanden (t.ex. CBS News, Time Magazine)