---

GAD – Generaliserat ångestsyndrom

Hur ställs diagnosen?

Diagnosen GAD (Generalized Anxiety Disorder) ställs av läkare eller psykolog utifrån diagnostiska kriterier i DSM-5. Det krävs att individen under minst sex månader upplevt överdriven och svårkontrollerad oro kring flera olika områden i livet, såsom arbete, hälsa eller ekonomi. Oron ska också orsaka märkbar funktionsnedsättning i vardagen och vara förenad med kroppsliga eller kognitiva symtom.

Bedömningen kan göras inom primärvården eller psykiatrin och kompletteras ibland med självskattningsformulär, som GAD-7.

Tecken på GAD

Typiska symtom vid GAD är:
– Överdriven, ihållande oro kring vardagliga saker
– Svårighet att kontrollera oron
– Rastlöshet eller känsla av att vara uppjagad
– Koncentrationssvårigheter eller “tom i huvudet”
– Muskelspänningar
– Sömnproblem (svårt att somna eller sova ostört)
– Irritabilitet eller nedstämdhet

Symtomen är ofta kroniska och påverkar flera delar av livet, även när inga konkreta hot eller problem föreligger.

Hur många har GAD?

GAD är en av de vanligaste ångestdiagnoserna. Enligt Folkhälsomyndigheten har cirka 6–8 % av Sveriges befolkning någon gång i livet haft GAD. Förekomsten är högre bland kvinnor än män och ökar i grupper som upplever stress eller låg socioekonomisk trygghet.

Källor: Folkhälsomyndigheten, 1177 Vårdguiden, Socialstyrelsen

Skillnad mot liknande diagnoser

GAD förväxlas ibland med:
– Social ångest (oro som är mer knuten till sociala situationer)
– Paniksyndrom (kortvariga, intensiva ångestattacker)
– Depression (liknande trötthet och nedstämdhet)
– ADHD (kan ge rastlöshet och koncentrationssvårigheter)

Det som utmärker GAD är den generaliserade och långvariga oron – ofta utan en tydlig orsak.

Behandling av GAD

Effektiv behandling kan bestå av:
– Kognitiv beteendeterapi (KBT), särskilt oro- eller exponeringsinriktad
– SSRI-läkemedel (t.ex. sertralin, escitalopram)
– Livsstilsförändringar: fysisk aktivitet, sömnhygien, stresshantering
– Mindfulness och avslappningsträning

Val av behandling avgörs i samråd med vårdgivare och anpassas efter individens behov och symtomnivå.

Att leva med GAD

Personer med GAD beskriver ofta en känsla av att aldrig kunna slappna av. Oron kan ta över tankarna och göra det svårt att fatta beslut, vara närvarande eller njuta av tillvaron. Samtidigt kan GAD vara osynligt utåt eftersom det ofta döljs bakom ”duktighet” eller hög prestation.

Att lära sig känna igen orosmönster och hitta sätt att förhålla sig till dem är centralt i behandlingen.

Vanliga följddiagnoser

GAD förekommer ofta tillsammans med:
– Depression
– Paniksyndrom
– Irritabel tarm (IBS)
– Sömnstörningar
– Alkohol- eller substansbruk (som självmedicinering)

Källa: American Psychiatric Association, Nationella riktlinjer för vård vid ångest

Missuppfattningar & myter

Vanliga missförstånd:
– ”Alla oroar sig ju ibland” – sant, men vid GAD är oron ihållande, överdriven och svår att kontrollera
– ”Det är bara i huvudet” – fel, GAD ger tydliga kroppsliga och neurologiska symtom
– ”Man är bara känslig” – fel, det är en erkänd psykiatrisk diagnos med behandling

Övrig kuriosa

– GAD debuterar ofta i tonåren eller ung vuxen ålder, men kan också uppstå senare i livet.
– Diagnosen är vanligare i urbana miljöer och bland personer med höga prestationskrav.
– Ibland används begreppet ”högfungerande ångest” i vardagligt tal – vilket kan dölja allvaret i tillståndet.

Kända personer med GAD

Flera kända personer har berättat om generaliserad ångest:
– John Green (författare, bl.a. till ”The Fault in Our Stars”)
– Emma Stone (skådespelare)
– Stephen Fry (komiker och författare)

Källor: National Institute of Mental Health (NIMH), offentliga intervjuer