Autismspektrumtest – AQ-10
Detta självtest bygger på AQ-10, en kort screener för tecken på autismspektrumtillstånd hos vuxna. Resultatet är vägledande och ersätter inte en formell diagnos.
Metod & källa
Autism-Spectrum Quotient (AQ-10), utvecklat av Baron-Cohen et al. (2001, 2012). Svensk översättning: Göteborgs universitet, Gillbergcentrum.
≥ 6 poäng rekommenderar vidare utredning.
Kontakta legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal för diagnos.
Autism – Autismspektrumtillstånd (AST)
Hur ställs diagnosen?
Diagnosen autism (autismspektrumtillstånd, AST) ställs av ett multiprofessionellt team – ofta bestående av psykolog, läkare och logoped – vanligtvis inom specialistpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller neuropsykiatrisk mottagning. Diagnosen baseras på kriterier i **DSM-5** eller **ICD-10**, och utredningen innehåller ofta intervjuer, observationer och standardiserade tester (t.ex. ADOS och ADI-R).
Autism omfattar ett spektrum av svårigheter inom social kommunikation, föreställningsförmåga och sensorisk bearbetning.
Tecken på autism
Autism visar sig olika beroende på individ och ålder, men vanliga tecken är:
– Svårigheter i socialt samspel och ömsesidig kommunikation
– Bokstavlig tolkning av språk, svårighet att förstå ironi eller undertext
– Stereotypa beteenden och starka rutiner
– Specialintressen som kan bli mycket intensiva
– Känslighet för sensoriska intryck (ljud, ljus, lukt)
– Sen språkutveckling eller annorlunda sätt att tala
– Behov av förutsägbarhet och struktur
Hos flickor och kvinnor kan autism vara svårare att upptäcka, eftersom de ofta kompenserar genom att maskera sina svårigheter.
Hur många har autism?
Enligt Socialstyrelsen uppskattas cirka **1–2 %** av befolkningen i Sverige ha autism. Diagnoserna har ökat, vilket dels beror på ökad medvetenhet, förändrade kriterier och bättre tillgång till utredning. Autism är vanligare hos pojkar än flickor, men könsskillnaden minskar i takt med att förståelsen för olika uttryck av autism ökar.
Källor: Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, 1177 Vårdguiden
Skillnad mot liknande diagnoser
Autism kan förväxlas eller överlappa med:
– **ADHD** (likheter i sociala svårigheter, men annorlunda orsaker)
– **Språkstörning** (kan påverka kommunikation, men inte nödvändigtvis social förståelse)
– **Social ångest** (likartad tillbakadragenhet, men inte samma mönster)
– **Intellektuell funktionsnedsättning** (kan förekomma tillsammans med autism men är inte detsamma)
Differentialdiagnostik kräver en noggrann helhetsbedömning.
Behandling och stöd
Autism är inget som ska ”botas”, men rätt stöd och anpassningar kan underlätta livet avsevärt. Vanliga insatser inkluderar:
– Psykoedukation och information till individ och omgivning
– Anpassningar i skola och arbete (t.ex. tydlig struktur, minskad stimulans)
– Kommunikationsstöd (t.ex. AKK, sociala berättelser)
– Kognitivt stöd eller färdighetsträning
– Behandling av eventuell samsjuklighet (t.ex. ångest, ADHD)
Stödet bör vara individanpassat, långsiktigt och bygga på personens styrkor.
Att leva med autism
Många med autism lever ett rikt och meningsfullt liv, men kan uppleva utmaningar i vardagen. Exempel:
– Svårigheter med förändringar och nya miljöer
– Social trötthet eller överstimulering
– Missförstånd i relationer
– Ökad risk för psykisk ohälsa
Samtidigt finns ofta unika styrkor – som detaljfokus, lojalitet, specialkunskaper och ett originellt perspektiv på världen.
Vanliga följddiagnoser
Autism förekommer ofta tillsammans med:
– **ADHD** (vanlig samsjuklighet)
– **Ångestsyndrom**
– **Depression**
– **Intellektuell funktionsnedsättning**
– **Sömnstörningar**
– **Epilepsi** (hos vissa)
Samsjuklighet kan påverka livskvalitet och kräver ofta särskild anpassning av behandlingen.
Missuppfattningar & myter
Vanliga missförstånd:
– ”Alla med autism är ointresserade av andra” – fel, många vill ha kontakt men kommunicerar annorlunda
– ”Autism är alltid kopplat till låg intelligens” – fel, autism förekommer i alla intelligensnivåer
– ”Autism växer bort” – fel, men med rätt stöd kan svårigheter minska över tid
Övrig kuriosa
– Autism kallades tidigare Aspergers syndrom (den termen används inte längre i DSM-5)
– Autism är ett **neuropsykiatriskt funktionssätt**, inte en psykisk sjukdom
– Vuxna får ofta diagnos först efter att ett barn i familjen utretts
Kända personer med autism
Flera offentliga personer har berättat om sin autism:
– **Greta Thunberg** (klimataktivist)
– **Anthony Hopkins** (skådespelare, diagnostiserad som vuxen)
– **Chris Packham** (BBC-programledare)
– **Temple Grandin** (professor, djurbeteendevetare och författare)
Dessa personer visar att autism kan innebära både utmaningar och extraordinära styrkor.
Källor: 1177 Vårdguiden, Socialstyrelsen, American Psychiatric Association, intervjuer och biografier