Diagnostest.se – Gratis psykologiska självtester online

---

Bipolär sjukdom

Hur ställs diagnosen?

Bipolär sjukdom är en psykiatrisk diagnos som ställs av specialistläkare inom psykiatri, ofta efter en längre tids observation. Diagnosen bygger på förekomsten av tydliga episoder av mani eller hypomani, samt depressiva perioder. Bedömningen baseras på kriterier i DSM-5 eller ICD-10, och kan kompletteras med strukturerade intervjuer som MINI eller SCID.

Det krävs att personen har haft minst en manisk eller hypoman episod för att diagnosen ska ställas – depression ensam räcker inte.

Tecken på bipolär sjukdom

**Vanliga tecken på en manisk eller hypoman episod:**
– Ökad energi och aktivitetsnivå
– Minskat sömnbehov (men känner sig inte trött)
– Förhöjt självförtroende eller grandiositet
– Snabba tankar, ökad talförmåga
– Riskfyllt beteende (t.ex. shopping, sex, investeringar)
– Lättirritation eller aggressivitet (vanligare än eufori)

**Depressiva episoder liknar vanlig depression:**
– Nedstämdhet
– Energilöshet
– Sömnstörningar
– Livsleda och självmordstankar

Ibland kan symtomen blandas, vilket kallas ett **blandat tillstånd**.

Hur många har bipolär sjukdom?

Cirka 1–2 % av befolkningen har bipolär sjukdom typ 1 eller 2. Typ 1 innebär tydliga manier, medan typ 2 kännetecknas av hypomani och depression. Sjukdomen debuterar oftast i sena tonåren eller tidig vuxen ålder, men kan missas eller feldiagnostiseras som depression i många år.

Källor: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, WHO

Skillnad mot liknande diagnoser

Bipolär sjukdom kan ibland förväxlas med:
– Depression (om mani/hypomani inte upptäcks)
– ADHD (likheter i impulsivitet och rastlöshet)
– Borderline (emotionell instabilitet, men annorlunda tidsförlopp)
– Schizoaffektivt syndrom (när psykotiska symtom är inblandade)

Tidsförlopp, stämningsläge och symtomens intensitet är viktiga för att särskilja diagnoserna.

Behandling av bipolär sjukdom

Behandlingen syftar till att stabilisera stämningsläget och förebygga återfall. Den är ofta livslång och kan bestå av:
– **Stämningsstabiliserande läkemedel**, t.ex. litium (förstahandsval), valproat eller lamotrigin
– **Antidepressiva**, ibland i kombination, men används med försiktighet
– **Psykoedukation**, KBT eller stödjande samtal
– **Sömnhygien**, rutiner och regelbundenhet

God följsamhet till behandlingen minskar risken för återinsjuknande kraftigt.

Att leva med bipolär sjukdom

Många med bipolär sjukdom kan leva ett stabilt och rikt liv, särskilt med tidig diagnos och rätt behandling. Men det finns också utmaningar, som:
– Att känna igen tidiga varningstecken
– Behov av tydlig dygnsrytm
– Sociala och yrkesmässiga konsekvenser av sjukdomsepisoder
– Skam eller stigma kring sjukdomen

Stöd från vården, anhöriga och eventuella patientföreningar kan göra stor skillnad.

Vanliga följddiagnoser

Samsjuklighet är vanligt och kan inkludera:
– Ångestsyndrom
– ADHD
– Substansbrukssyndrom
– Personlighetsstörningar

Behandling behöver ofta anpassas när flera tillstånd samverkar.

Missuppfattningar & myter

– ”Bipolär betyder bara humörsvängningar” – fel, det handlar om tydliga episoder med kraftiga svängningar
– ”Bipolär sjukdom gör dig våldsam” – fel, de flesta är inte våldsamma, särskilt inte under behandling
– ”Man kan inte jobba eller leva normalt” – fel, med rätt stöd kan många fungera väl

Övrig kuriosa

– Bipolär sjukdom kallades tidigare **manodepressiv sjukdom**
– Litium är fortfarande en av de mest effektiva behandlingarna och har använts sedan 1950-talet
– Flera studier har visat koppling mellan bipolär sjukdom och kreativitet

Kända personer med bipolär sjukdom

Flera offentliga personer har berättat öppet om sin diagnos:
– Stephen Fry (komiker och författare)
– Carrie Fisher (skådespelare, bl.a. Princess Leia)
– Kanye West (artist)
– Linda Nordin (svensk jurist och debattör)

Deras berättelser har bidragit till att minska stigma och öka förståelse.

Källor: 1177 Vårdguiden, American Psychiatric Association, WHO, Bipolar Foundation