Högkänslighetstest – HSPS-12
Detta självtest använder HSPS-12 (Highly Sensitive Person Scale, 12 påståenden) för att ge en indikation på sensorisk-bearbetningskänslighet (”Högkänslighet”). Resultatet är vägledande och ersätter inte en klinisk bedömning.
Metod & källa
Highly Sensitive Person Scale – 12-item Short Form (HSPS-12) är en kondenserad version av den ursprungliga 27-frågeskalan (Aron & Aron, 1997).
Referens kortversion: Pluess, Lionetti, Aron m.fl. (2018). “Environmental Sensitivity in Adults.” Personality and Individual Differences, 120, 32-40.
Varje påstående skattas 1–5 (1 = Stämmer inte alls, 5 = Stämmer helt). Totalpoäng 12–60. Högre poäng = större känslighet för sensoriska och emotionella intryck.
HSP – Högkänslig personlighet
Hur ställs det?
HSP, eller högkänslig personlighet, är inte en formell psykiatrisk diagnos utan en personlighetsegenskap. Begreppet myntades av den amerikanska psykologen Dr. Elaine Aron på 1990-talet, baserat på forskning om sensorisk bearbetningskänslighet (SPS – Sensory Processing Sensitivity). Det finns inget medicinskt test, men självskattningsformulär används ofta, till exempel på Dr. Arons webbplats.
Högkänslighet erkänns inte som en diagnos i DSM-5 eller ICD-10, men forskning visar att ca 15–20 % av befolkningen har en mer känslig neurologisk bearbetning av intryck.
Tecken på HSP
Typiska kännetecken hos en högkänslig person inkluderar:
– Starkt emotionellt gensvar – både positivt och negativt
– Djup bearbetning av intryck och tankar
– Lätt överväldigad av stimuli (ljud, ljus, dofter, sociala miljöer)
– Behov av tid för återhämtning i lugn miljö
– Hög empati och stark intuition
– Förhöjd känslighet för smärta, koffein eller andras sinnesstämning
Personer med HSP uppfattar ofta detaljer som andra missar och kan känna sig ”för mycket” i krävande miljöer.
Hur många är högkänsliga?
Enligt Elaine Arons forskning uppskattas mellan 15–20 % av människor ha högkänslig personlighet. Fenomenet förekommer i lika hög grad hos män och kvinnor, och har även observerats hos över 100 andra djurarter, vilket tyder på att det är en evolutionärt bevarad strategi för överlevnad.
Källor: Aron, E. N. (1997). *The Highly Sensitive Person*; forskning publicerad i tidskriften *Personality and Individual Differences*.
Skillnad mot liknande tillstånd
HSP förväxlas ibland med:
– Autism (likhet: sensorisk känslighet, skillnad: social funktion och kommunikation)
– ADHD (likhet: känslighet för stimuli, skillnad: impulsivitet och koncentrationssvårigheter)
– GAD (likhet: oro, skillnad: HSP är inte ett ångesttillstånd)
– Depression eller utmattning (likhet: trötthet i stressiga miljöer, skillnad: underliggande personlighet)
Det är viktigt att förstå HSP som en egenskap, inte ett hinder.
Behandling eller stöd?
Eftersom HSP inte är en diagnos finns ingen behandling i traditionell mening. Däremot kan högkänsliga personer behöva:
– Kunskap om sin känslighet
– Strategier för återhämtning och gränssättning
– Terapi för att hantera överstimulering eller social press
– Arbetsmiljöer som tillåter lugn och koncentration
Många högkänsliga mår bättre av att förstå sin känslighet som en styrka snarare än ett problem.
Att leva med HSP
Att vara högkänslig innebär ofta både fördelar och utmaningar:
– Fördelar: empati, kreativitet, noggrannhet, djup i relationer
– Utmaningar: lätt överväldigad, känslig för kritik, svårt att sortera intryck
Många beskriver att förståelsen för sin egen känslighet har varit en vändpunkt i livet. Genom att skapa rutiner för vila, undvika överstimulering och hitta meningsfulla relationer kan livskvaliteten öka avsevärt.
Vanliga följdtillstånd
HSP är inte i sig ett risktillstånd, men högkänsliga personer löper ökad risk för:
– Utmattningssyndrom (om de inte får återhämtning)
– Ångest eller depression (vid långvarig stress eller bristande stöd)
– Självkritik eller prestationsbaserad självkänsla
Stödjande miljöer och självinsikt är viktiga skyddsfaktorer.
Missuppfattningar & myter
Vanliga missförstånd:
– ”HSP är samma som introvert” – fel, cirka 30 % av högkänsliga är extroverta
– ”Du är bara känslig eller dramatisk” – fel, det handlar om sensorisk bearbetning i hjärnan
– ”Det är en diagnos” – nej, det är en personlighetsegenskap, inte ett medicinskt tillstånd
Övrig kuriosa
– Elaine Arons forskning har översatts till över 20 språk och påverkat synen på känslighet världen över.
– Begreppet ”orkidébarn” används ibland för att beskriva högkänsliga barn – barn som blommar i rätt miljö men vissnar i stress.
– Det finns en växande rörelse för att öka medvetenheten om HSP i arbetslivet, särskilt inom skola, vård och kultursektorn.
Kända personer med HSP
Flera kända personer har identifierat sig som högkänsliga:
– Carl Jung (grundare av analytisk psykologi, ofta nämnd som högkänslig pionjär)
– Alanis Morissette (artist)
– Nicole Kidman (skådespelare)
– Frida Hyvönen (svensk artist, har pratat om högkänslighet i intervjuer)
Källor: Intervjuer, böcker av Elaine Aron, dokumentären *Sensitive – The Untold Story*