Diagnostest.se – Gratis psykologiska självtester online

---

PTSD – Posttraumatiskt stressyndrom

Hur ställs diagnosen?

PTSD diagnostiseras genom en klinisk bedömning där läkare eller psykolog använder sig av kriterier i DSM-5 eller ICD-10. Diagnosen kräver att personen har varit med om ett traumatiskt livshotande eller starkt skrämmande event, och därefter upplever symtom som återupplevande, undvikande, förändrad vaksamhet och känslomässig avtrubbning i minst en månad.

Bedömningen sker ofta inom psykiatrin eller specialistvård, och kan kompletteras med skattningsskalor som PCL-5 eller CAPS-5.

Tecken på PTSD

Vanliga symptom vid PTSD inkluderar:
– Flashbacks eller påträngande minnesbilder
– Mardrömmar och sömnproblem
– Undvikande av situationer som påminner om traumat
– Överdriven vaksamhet eller lättskrämdhet
– Känslomässig avtrubbning eller svårigheter att känna glädje
– Irritabilitet, ilska eller känslomässig instabilitet

Symtomen kan visa sig omedelbart efter traumat, men ibland utvecklas PTSD först flera månader senare.

Hur många har PTSD?

Enligt WHO uppskattas livstidsprevalensen av PTSD globalt till omkring 3,9 %, men siffrorna varierar beroende på population och exponering. I Sverige uppskattas 5–10 % av befolkningen någon gång uppleva PTSD, med högre förekomst bland personer som utsatts för våld, olyckor eller krig. Bland flyktingar är förekomsten betydligt högre.

Källa: Socialstyrelsen, WHO, Folkhälsomyndigheten

Skillnad mot liknande diagnoser

PTSD kan ibland förväxlas med:
– Generaliserat ångestsyndrom (GAD)
– Depression
– Komplex PTSD (CPTSD), som inkluderar djupare förändringar i självbild och relationer
– Anpassningsstörning

Det som särskiljer PTSD är kopplingen till ett specifikt trauma och de tydliga återupplevande- och undvikandesymtomen.

Behandling av PTSD

Effektiva behandlingsmetoder för PTSD inkluderar:
– Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT)
– Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR)
– Läkemedel som SSRI (t.ex. sertralin eller paroxetin)
– Psykoedukation och stabilisering för personer med komplex PTSD

Behandlingen är ofta långsiktig och anpassas efter individens trauma, trygghetsnivå och symtom.

Att leva med PTSD

Att leva med PTSD kan påverka arbete, relationer, sömn, känsloliv och trygghet. Många upplever social isolering eller ständig vaksamhet. Samtidigt visar forskning att de flesta med rätt stöd förbättras över tid.

Skyddande faktorer inkluderar:
– Ett tryggt socialt nätverk
– Tillgång till behandling
– Egen copingstrategi och känsla av kontroll

Vanliga följddiagnoser

PTSD är ofta förenad med samsjuklighet, bland annat:
– Depression
– Ångestsyndrom
– Substansbrukssyndrom
– Självskadebeteende
– Somatoforma tillstånd

Källa: American Psychiatric Association (APA), National Center for PTSD

Missuppfattningar & myter

Vanliga myter:
– ”PTSD drabbar bara krigsveteraner” – fel, det kan drabba vem som helst som utsatts för trauma
– ”Det går över av sig självt” – fel, obehandlad PTSD kan bli kronisk
– ”Det är bara svaga människor som får PTSD” – fel, det handlar om hjärnans stressreaktion, inte svaghet

Övrig kuriosa

– PTSD blev en officiell diagnos i DSM först 1980, delvis efter påtryckningar från Vietnamveteraner.
– Det finns idag särskilda terapiformer för barn och ungdomar med PTSD.
– CPTSD (komplex PTSD) är en närbesläktad diagnos som WHO införde i ICD-11.

Kända personer med PTSD

Flera kända personer har berättat offentligt om PTSD:
– Lady Gaga (efter sexuella övergrepp i tonåren)
– Oprah Winfrey (barndomstrauma)
– Michael Phelps (psykisk ohälsa efter sportkarriär och barndomstrauma)

Källor: American Psychological Association, BBC, TIME, WHO