Diagnostest.se – Gratis psykologiska självtester online

---

Utmattningssyndrom

Hur ställs diagnosen?

Utmattningssyndrom är en medicinsk diagnos som ställs av läkare, oftast inom primärvården eller företagshälsovården. Diagnosen bygger på kriterier som fastställts av Socialstyrelsen. För att få diagnosen krävs att personen under minst sex månader har varit utsatt för långvarig stress utan tillräcklig återhämtning – vilket lett till tydliga fysiska och psykiska symtom.

Det är viktigt att utesluta andra orsaker som depression, ångest eller kroppsliga sjukdomar. Diagnosen skiljer sig från allmän stress eller vanlig trötthet.

Tecken på utmattningssyndrom

Vanliga symtom är:
– Svår trötthet som inte går att vila bort
– Koncentrations- och minnessvårigheter
– Sömnproblem (trots trötthet)
– Känslighet för ljud, ljus och stress
– Känslomässig skörhet eller gråtmildhet
– Fysiska symtom som hjärtklappning, yrsel och värk

Ofta upplever individen att hela kroppen ”slår av”, och det kan bli omöjligt att arbeta eller hantera vardagen.

Hur många har utmattningssyndrom?

Exakt statistik är svår att fastställa, men sjukskrivningar på grund av stressrelaterad ohälsa har ökat kraftigt i Sverige de senaste två decennierna. Enligt Försäkringskassan utgör psykisk ohälsa över 40 % av alla sjukskrivningar, där utmattningssyndrom är en vanlig orsak. Kvinnor drabbas oftare än män.

Källor: Socialstyrelsen, Försäkringskassan, 1177 Vårdguiden

Skillnad mot liknande diagnoser

Utmattningssyndrom förväxlas ibland med:
– Depression (men här saknas ofta nedstämdhet som primärt symptom)
– Generaliserat ångestsyndrom
– ME/CFS (kroniskt trötthetssyndrom)
– ADHD (likheter i kognitiva svårigheter)

Det som särskiljer utmattningssyndrom är den långvariga stressbelastningen och återhämtningsproblematiken.

Behandling av utmattningssyndrom

Behandlingen fokuserar på återhämtning och stressreduktion, och kan innefatta:
– Sjukskrivning och vila
– Samtalsterapi, ofta KBT-inriktad
– Stresshantering och livsstilsförändringar
– Arbetsanpassning eller byte av arbetsmiljö
– Fysisk aktivitet på recept (FAR)

Läkemedel används ibland vid samtidig ångest eller depression, men botar inte själva utmattningssyndromet.

Att leva med utmattningssyndrom

Många beskriver tillståndet som att kroppen ”satte stopp” – en total systemkollaps. Återhämtningen tar ofta lång tid, ibland flera år. Vardagliga sysslor som att handla eller läsa en text kan bli utmanande.

Viktiga faktorer för återhämtning:
– Tid och tålamod
– Stöd från omgivningen
– Förståelse från arbetsgivare
– Att lära sig säga nej och sätta gränser

Vanliga följddiagnoser

Utmattningssyndrom förekommer ofta tillsammans med:
– Ångestsyndrom
– Depression
– Sömnstörningar
– Smärttillstånd (t.ex. fibromyalgi)

Samsjukligheten kan påverka både diagnos och återhämtningstid.

Missuppfattningar & myter

Vanliga missförstånd:
– ”Du är bara lite trött” – fel, det handlar om ett medicinskt tillstånd där nervsystemet är överbelastat
– ”Det är bara psykiskt” – fel, det finns tydliga fysiska och neurologiska symtom
– ”Man blir snabbt frisk igen” – fel, återhämtning kan ta lång tid och kräver förändringar i livsstil och miljö

Övrig kuriosa

– Utmattningssyndrom är ett svenskt begrepp och finns inte som diagnos i t.ex. DSM-5. I internationella sammanhang används ofta begrepp som ”burnout” eller ”exhaustion disorder”.
– Diagnosen infördes i svenska ICD-systemet år 2005 (kod F43.8A).
– Forskning pågår kring sambandet mellan inflammation, hjärnstress och utmattning.

Kända personer med utmattningssyndrom

Flera offentliga personer i Sverige har talat öppet om sin utmattning:
– Therese Lindgren (influencer och författare)
– Clara Henry (programledare)
– Björn Ferry (före detta elitidrottare)

Deras berättelser har bidragit till att öka förståelsen för hur allvarligt och utbrett tillståndet är.

Källor: 1177 Vårdguiden, Socialstyrelsen, Försäkringskassan, intervjuer i media